Processen kring FRA-lagen lika stort hot

FRA-lagen är förmodligen det största exemplet i Sverige på avsteg från demokratiska processer på mycket, mycket länge. Förslaget var inte ett initiativ från regering eller riksdag, utan ett projekt framarbetat på ett departement (dessutom en särpartsinlaga, eftersom FRAs chef låg bakom). Trots mycken kritik från remissinstanserna togs ingen hänsyn till kritiken. Ingen hänsyn togs till att lagförslaget stred mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, detta trots att EU-fördragen gäller som svensk grundlag.

Partipiskan ven hårt för att tygla in alla motståndare i allianspartierna, trots att Sverige har (en fegvariant av) personval. Centerpartiet och Folkpartiet påstår sig båda två vara liberala partier; detta till trots drev de igenom en lag som strider mot liberala värderingar (med en enda avvikande röst; en röst som nu, i och med det nya förslaget, tystnar). Centerpartiet övergav dessutom sitt integritetspolitiska program, och Fredrick Federley spottade i ansiktet på alla de som kryssat honom för hans (innan valet) tuffa linje i liberala frågor.

Statsministern säger sig ha lärt sig att lyssna bättre. Själv tycker jag att det verkar som att han nog är rätt lomhörd. Fast han kanske syftar på att FRA gett honom en demonstration av hur deras avlyssning går till?

Ett snabbt framarbetat förändringsförslag som läggs fram med 2 veckors remisstid är knappast ens i närheten av "Riv upp, gör om, gör rätt". Det må så vara att slutresultatet från en bred parlamentarisk utredning förmodligen skulle ha landat nånstans i närheten av det förslag som läggs fram nu; processen är ändå långt från demokratisk.

Det stinker om FRA-frågan. Integritetsintrången som FRA kommer att ägna sig åt är inte det enda hotet mot vår demokrati. Regeringens agerande i frågan är ett minst lika stort hot. Det enda positiva FRA-frågan har medfört är att bloggosfären på allvar visat att individen fortfarande kan göra sin röst hörd, även då gammelmedia inte vill lyssna förrän det är för sent.

Folkpartistiskt grissmink

Först ville Centerpartiet sminka grisen (FRA-lagen) genom att göra tillägget att bara utländsk trafik skulle få avlyssnas (någonting jag inte kan förstå hur mitt gamla parti kan kläcka ur sig; massavlyssning blir ju inte mindre integritetskränkande bara för att enbart personer utanför Sverige avlyssnas).

Nu har även Folkpartiet plockat fram sminkväskan. Folkpartiets förslag (Bohuslänningens artikel, SVDs artikel, Sydsvenskans artikel, DNs artikel) går ut på att lägga in ännu en kontrollstation (en domstol som FRA skall söka tillstånd hos), några fler kriterier på bredden av avlyssningen:

Spaningen ska vara begränsad till ett visst "trafikstråk", till exempel kommunikation som går mellan vissa städer.

(ett kriterium som tydligt påvisar bristen på teknisk kunskap hos Fp rörande hur Internetkommunikation routas), samt att syftet för avlyssningen skall anges (jag förmodar att "spaning mot misstänkta terrorister" blir det standardsyfte som kommer att användas).

Gissningsvis kommer domstolsprocessen att se ut ungefär så här:

1. FRA till domstolen: Vi vill avlyssna all trafik mellan Stockholm och Göteborg.


2. Domstolen till FRA: OK, vad är syftet?


3. Spaning mot misstänkta terrorister!


4. Ohhhh. Det låter hemskt. Självklart får ni tillstånd.

Det som är extra tragiskt med detta förslag är att Folkpartiets tyngsta FRA-kritiker, Camilla Lindberg, anser att dessa extra regler, tillsammans med krav på att den som felaktigt blivit avlyssnad skall kunna få reda på detta, skulle göra FRAs massavlyssning acceptabel. Med andra ord faller den majoritet mot FRA-lagen som uppstått efter den första omröstningen.

FRA får sin vilja igenom, svenska folkets integritet urholkas och Sverige tar ett stort steg på vägen från parlamentarism till byråkratstyre.

FRA vinner, alliansens partiledarkvartett vinner, partipiskan vin(n)er.

Men:

Den personliga integriteten förlorar, idén med partiprogram, valmanifest och ideologi förlorar, personvalstanken förlorar.

Tungt borgerligt nätverk mot FRA

Trots att Åklagarmyndigheten visar på sin okunskap genom att inte inleda förundersökning mot FRA, så får FRA-ivrarna ändå en allvarlig motgång den här veckan.

Idag presenterade sig nämligen ett tungt borgerligt nätverk mot FRA för första gången på DNs debattsida. Härlig läsning. Framförallt är det trevligt att se att åtminstone två ledamöter i Centerpartiets styrelse är mot FRA-lagen (SvDs notis finns här). Förhoppningsvis kan nätverket få liv i interndebatten inom de borgerliga partierna.

Några namn lyser dock med sin uppenbara frånvaro; Niklas Wykman, MUFs förbundsordförande är en, Birgitta Ohlsson, som tidigare påstått sig vara FRA-motståndare (men som mesade ur i omröstningen och lade ned sin röst) är en annan. Centerpartiets två stora svikare, Fredrick och Annie skall vi väl inte ens tala om...


Det nybildade nätverket huserar förresten här.

Smärre korrigering om omröstningen

Smärre korrigering av tidigare inlägg rörande omröstningen om FRA-lagen:

Riksdagsdebatten om frågan kommer att hållas 17:e juni, omröstningen kommer att hållas 18:e juni.

Med andra ord kommer vi på tisdag att troligen att få höra tomma ord kring varför Sverige behöver Lex Orwell (vagt mumlande om yttre hot), vår integritet säljs inte ut förrän på onsdag.

Redan nu står det dock klart att en av de få personer jag hade hoppats skulle rösta nej, Folkpartiets vanligen så kloka ledamot Birgitta Ohlsson, har valt att kvitta ut sig från omröstningen. Hon påstår att det löser hennes samvetsproblem. Hur hon resonemangsmässigt kommer fram till att byta ut sin egen möjlighet att rösta nej mot ett garanterat ja är svårt att förstå. Även Moderaternas kritiska ledamöter förmodas rösta ja.

Den enda person som fortsatt verkar tveka i frågan är Fredrick Federley. Tyvärr tror jag att även han viker ned sig eller att även han kvittar ut sig. Eftersom det krävs 4 röster mot förslaget för att fälla det och ingen person ännu har deklarerat att de kommer att rösta emot förslaget är det sannolikt att motståndarna till förslaget hellre röstar emot sin egen övertygelse, eftersom de ändå tror att förslaget kommer att gå igenom helt oavsett.


PS: ursäkta att länkarna i detta inlägg är något gamla.


[Uppdatering] Det verkar som att Birgitta Ohlsson trots allt kommer att delta i debatt och omröstning! Yay!

Två pärlor från årets flod av riksdagsmotioner

Två ytterst bra riksdagsmotioner som måste applåderas och omnämnas: Avkriminalisera fildelningen genom en begränsad upphovsrätt av Karl Sigfrid (m), Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Lena Asplund (m), Margareta Cederfelt (m) och Staffan Danielsson (c), samt Förbud mot massidentifiering av Birgitta Ohlsson (fp).

Könsneutrala äktenskap - ja tack!

Ett förslag från vänsterblocket som M+C+Fp borde rösta för: inför könsneutrala äktenskap.

Visserligen är förslaget något som Fp och C redan tidigare står bakom och som M med största sannolikhet kommer att rösta för på sin kommande partistämma. Men av någon anledning tillåts ändå det kyrkomaktsreaktionära partiet Krist"demokraterna" att få någon slags veto i fråga.

Det är tragiskt att lagar och förordningar än idag låter kyrkan och dess värderingar ha någon form av särställning. Ett av de viktigaste stegen i rätt riktning mot att rätta till detta är att införa könsneutrala äktenskap samt att fråntaga kyrkan dess juridiska vigselrätt.

Så om inte M+C+Fp tänker om hoppas jag att tillräckligt många borgerliga ledamöter väljer att rösta för förslaget. Det vore absurt om de röstar mot ett förslag som de själva stöder, bara för att förslaget lagts fram av fel parti (å andra sidan vore detta ingenting nytt; detta förekommer ständigt i riksdagen från alla partier).

Ett idiotiskt förslag, men ljus i mörkret finns

Igår presenterade Cecilia Renfors sin rapport om fildelning, där hon föreslår att operatörerna skall tvingas till att säga upp abonnenter som laddar ned (eller delar ut) upphovsrättsskyddat material.

Det är fascinerande att förslag som skulle vara helt otänkbara i andra sammanhang läggs fram så lättvindigt när Internet är inblandat.

Skulle någon komma på tanken att föreslå att all post som skickas skall öppnas och kontrolleras så att innehållet inte bryter mot upphovsrättslagen (nån kan ju ha fått för sig, hemska tanke!, att ta ett foto av ett konstverk)? Skulle inte tro det.

Skulle någon komma på tanken att föreslå att alla platser, såväl offentliga som privata, skall övervakas med kamera och mikrofoner (dvs motsvarigheten till vad FRA gör med Internettraffik)? Nej, då skulle minsann Stasi-jämförelserna hagla.

Men när tekniken bakom kommunikationen är så där lagom obegriplig för både lagstiftarna och majoriteten av befolkningen då blir det plötsligt helt OK att lägga fram de mest befängda förslag. Tidigare har det bland annat föreslagits att musik- och filmbranschernas intresseorganisationer skall ha rätt att jaga fildelare, dvs sådant som normalt sett kallas medborgargarden.

Det finns dock några små ljus i mörkret. Centerpartiet hotar att stoppa förslaget och anser att det både är ett intrång i människors liv och att det inte känns rättssäkert. Folkpartiet har också invändningar och Inger Davidsson, KD, är även hon skeptisk även om hon inte hunnit läsa igenom förslaget ordentligt och därför inte vill ta slutgiltig ställning. Moderaternas talesman är dock (tyvärr) försiktigt positiv till förslaget.