torsdag 25 september 2008

Frågor kvarstår kring FRA-lagen v1.1

Så har den kommit, regeringens "FRA-lagen Light" (Nu ännu lättare!).

Den lag som enligt de fyra allianspartierna strax före omröstningen inte alls behövde ändras och som under omröstningen fick tillägg som absolut var tillräckliga för att göra lagen bra, har nu alltså återigen ändrats. En tilläggsproposition skall läggas fram i höst.

Det finns onekligen många klara förbättringar i det nya förslaget (även om det felaktigt beskrivs som att de nya reglerna innebär ett stopp för hotet mot mass-scanning, vilket det inte innebär).

Förslaget säger att en domstol skall upprättas som ger tillstånd, att enbart försvaret och regeringskansliet (i huvudsak UD) skall få kunna söka sådana tillstånd, att det för varje specifikt fall enbart skall gälla specifika trafikstråk (Det är rätt uppenbart att författaren till förslaget inte har någon aning om hur routing av internettrafik fungerar), att motiv måste anges, osv.

Viss möjlighet skall också finnas att ta reda på huruvida man blivit avlyssnat och i de fall så skett på felaktiga grunder, även kunna söka ersättning.

En viktig detalj är också att det område som avlyssning skall kunna medges för inskränkts till "yttre militära hot", samt att synnerliga skäl måste föreligga för avlyssning av individer.


Men ett antal viktiga frågor kvar.

En viktig fråga är varför regeringsdepartementet själva alls skall kunna söka tillstånd för avlyssning. Om nu spaning enbart skall medges mot yttre militära hot, är det ju Sveriges försvarsmakt som har som uppgift att göra detta. Om kommunikationen mellan försvar och regering är så dålig att detta inte fungerar, eller om försvaret har problem att fullgöra denna uppgift, så borde detta problem lösas genom att förbättra kommunikationen eller ge försvaret större resurser, inte genom att låta regeringkansliet ta genvägen direkt till domstolen.

En annan fråga är huruvida de regler som medger att FRA delar med sig av sitt material till andra nationer kvarstår, eller om dessa också kommer att omarbetas? Det känns ytterst obehagligt att veta att svenskt avlyssningsdata kan komma att hamna i händerna på andra nationer. Att färdigbearbetade bedömningar (som inte innehåller rådatan) kan delas med andra nationer kan självklart vara av värde, det kan till och med vara klokt att medge större befogenheter än så i synnerligen specika fall, men alla former av rutinmässigt datautbyte bör förbjudas.

Ytterligare en viktig fråga är hur "FRA-domstolen" kommer att se ut. Kommer det att vara en domstol som besitter den kunskap som krävs för att förstå hur den tekniska aspekten bakom internet ser ut, eller kommer det att enbart att röra sig om juridiskt kunniga personer men med Staffan Danielssons (c) tekniska kunskaper? Kommer domstolen att vara politiskt tillsatt eller enbart på juridisk merit? Kommer det att förekomma lekmän i domstolen som medger folklig insyn i frågorna, eller kommer det hela att vara ett spel för gallerierna?

Slutligen funderar jag på huruvida regeringen nu kommer att justera FRAs budget? Då FRAs uppdrag i och med det här förslaget drastiskt krymps (enligt regeringen själva) från att gälla massavlyssning till riktad spaning, så borde FRAs behov av superdatorer med massövervakningskapacitet också kraftigt minska. Därför känns det också rimligt att den kraftiga ökning av anslag de givits i senaste budgeten kan slopas.

1 kommentar:

Magnus Hammar sa...

Jag noterar att du inte tillåter anonyma kommentarer, vilket jag förvisso kan förstå och det står också mig fritt att välja om jag vill kommentera eller ej.

 
Rösta på Piratpartiet till EU-parlamentet