En nyhet som börjar i dur, men slutar i moll, är den här: "Förbjudet spåra brottsling via mobil".
Som många tekniskt bevandrade vet, är det enkelt att positionera en mobiltelefon; detta eftersom den hela tiden kommunicerar med basstationerna. Alltså går det att spåra var en person befinner sig om man har tillgång till informationen från operatörerna.
Detta har dock justitiekanslern slagit fast är olagligt enligt rådande lagstiftning. Bra så.
Vad som är oroväckande är att JK även anser att lagstiftningen bör ändras så att den medger polisiär användning av positioneringsinformationen från mobilnätet.
Visserligen är det viktigt att kunna bedriva spaning mot misstänkta brottslingar (om synnerlig misstanke föreligger och brotten är grova), men att medge spårning av privatpersoners position öppnar upp för en oroväckande ändamålsglidning. För om positionering av misstänkta brottslingar medges är det bara en tidsfråga innan inhämtning av positioneringsloggar efter att brott inträffat kommer att efterfrågas ("Vi måste ju kunna kolla vilka som varit på platsen!"). Därnäst? Brottsförebyggande positionering ("Vi måste kolla så att inte alltför många samlas för olagliga demonstrationer i samband med G8-möten, EU-toppmöten, etc.)?
Genomklubbandet av FRA-lagen har för lång tid framåt ätit ett hål i regeringens trovärdighet i hanteringen av frågor rörande den personliga integriteten. Alla eventuella lagförslag som ytterligare inskränker den personliga integriteten, bör ses i ljuset av den lagen.
Hade det här lagförslaget kommit mot bakgrund av en lagstiftning med allmänt stark trygghet för individens integritet och med en tillräcklig finansiering av poliskåren så att de inte skulle känna sig lockade att ta genvägar i utredningsarbetet för att spara pengar, så hade jag förmodligen varit betydligt mindre oroad.
Men i det samhälle som började växa fram under Tomas Bodström och som den nuvarande regeringen ivrigt bygger vidare på, är varje förslag som på något vis inskränker den personliga integriteten, byggstenar som utgör grunden för kärleksministeriet.
fredag 15 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar