Insiktsfullt om oönskade kollektivavtal

Det mest insiktsfulla inlägget jag någonsin sett om påtvingade kollektivavtal finns att läsa på Fredrick Federley's blog.

Dagens goda nyhet

Datoranvändarnas integritet väger tyngre än upphovsrättsinnehavarnas rättigheter säger EUs generaladvokat om Sveriges förslag till ny fildelningslag.

Trevligt att någon förstår det, synd bara att inte samma klarsyn råder här i Sverige.

Ett bra initiativ!

Nätverket Sekulära Muslimer i Sverige (Semus) och tidskriften Minaret arbetar nu för att Lars Vilks Muhammedbilder skall ställas ut i Stockholm. Ett ytterst lovvärt projekt.

Det är enkelt att som icke-muslim publicera bilderna och säga att det enbart är för att väcka debatt, eftersom det ju inte på något sätt strider mot de egna värderingarna. Det starka är istället när muslimer vågar göra detsamma; för dem är avbildningar av Muhammed att betrakta som helgerån. Att då ändå, i yttrandefrihetens och religionsfrihetens namn, våga anordna en sån här utställning tyder på två saker; hur starka de är i sin tro och att de inser hur oerhört viktig yttrandefriheten är.

Mohammedkarikatyrer har visat sig vara ett effektivt sätt att röra upp heta känslor bland muslimer. Och många som har anti-muslimska åsikter har utnyttjat detta faktum. Det bästa sättet att avväpna situationen är att, från muslimsk sida, visa upp bilderna och säga "jaha?". Att visa att man står över detta. Detta projekt är ett briljant sätt att uppnå detta.

Inte nog med att Mohammedbilderna avväpnas. Samtidigt bidrar man också till att skala av lite av den skenbild som råder av att alla muslimer är islamister och förespråkar stängda samhällen utan yttrandefrihet. Det är skillnad på religion på personlig nivå och statsreligion. Det är skillnad på individ och stat. För mig som liberal är en sådan skillnad självklar. Men det verkar som att många, även politiskt likasinnade, glömmer bort det.

För de som läser min blogg är det nog inte helt obekant att jag är ateist. Men jag anser ändå att religionsfriheten är ytterst viktig. Kanske just tack vare att jag är ateist. Hade vi inte haft religionsfrihet i Sverige hade ju alla tvingats vara kristna. En för mig obehaglig tanke.

Äntligen vågar någon stå upp mot facket!

Äntligen vågar någon stå upp mot facket och sympatiskt nog är det mitt eget parti, Centerpartiet som gör det. Vid en presskonferens idag berättade Maud att Centern vill stoppa fackens möjligheter att rikta stridsåtgärder mot företag utan fackansluten personal.

Ett mycket, mycket bra förslag.

Nordkorea och kärnkraft...

Nordkorea har, till många länders fasa, haft ett kärnkraftprogram (som till skillnad från Irans kärnkraftsprogram faktiskt haft kapacitet att producera kärnvapen, någonting det förmodligen också gjort). Att denna reaktor nu stängts är således någonting som många är glada över.

Men miljön (och i slutänden oss alla) kan knappast jubla. Som kompensation för att Yongbyon-anläggningen stängdes får nämligen Nordkorea 50 000 ton brännolja. Om Nordkorea sedan

redovisar alla kärnprogram och permanent lägger ned alla "nukleära faciliteter"

får de ytterligare 950 000 ton brännolja.

Miljövänlig kärnkraft (om man bortser från risken för haverier) skall alltså ersättas med eldning av 1 000 000 ton brännolja. Varför inte istället hjälpa Nordkorea att bygga ett antal lättvattenreaktorer? Kärnkraft behöver inte betyda kärnvapen. Sen vore det självklart ännu bättre om de kunde få hjälp att bygga vindkraftverk, vågkraftverk osv.

Arbetslösheten minskar på riktigt

Enligt uppgår Sveriges faktiska arbetslöshet till 6.9% (3.6% "öppet arbetslösa" + 1.1% med aktivitetsstöd + 2.2% anställda med andra former av stöd. Har Sveriges arbetslöshet någonsin varit så låg i modern tid?

Umeå Pride bjöd på en trevlig överraskning

Hockey brukar oftast betraktas som en extremt grabbig sport. En sport där homofobi närmast är en del av lagandan och där ingen nångonsin skulle våga komma ut. Tragisk, men förmodligen sant. Därför är det trevligt att läsa om Umeå pridefestival, där anrika hockeylaget Björklöven (som dessutom är mitt favoritlag, vilket gör mig stolt) och deras supporterklubb Green Devils visar att man står upp mot homofobin genom att delta i pridetåget.

Vissa underliga åsikter har dock förekommit i diskussionen kring Västerbottens Kurirens artiklar om ämnet (samt även i supporterklubbens forum). Vissa skribenter tycks på fullt allvar tro att deltagande i pridetåget automatiskt innebär att klubben uttalar sitt stöd för icke-diskriminerande adoptionsregler, en sundare äktenskapsbalk osv. Ett fåtal bottennapp har till och med fått för sig att laget kommer att uppfostra juniorspelarna till att bli homosexuella?!?

Deltagande i pridetåget från personer utanför HBT-rörelsen kan nog bara tolkas på ett entydigt sätt; att man stöder HBT personers rätt att inte bli förföljda för sin sexuella läggning. I övriga HBT-relaterade frågor råder förmodligen vitt skilda åsikter.

För de som inte förstår detta kan jag göra några jämförelser: jag skulle helt klart kunna tänka mig att gå i ett demonstrationståg för fred i mellanöstern, utan att för den skull vare sig stödja Hamas krav på utrotande av Israel eller vissa ultraortodoxa judars krav på utrotande av Palestina.

Slutligen, till de som tror att man genom att gå i ett pridetåg automatiskt bekänner sig som HBT-person (vissa tycks nämligen tro det): skulle ni automatiskt bekänna er som kvinnor genom att marschera för jämställdhet mellan könen, eller som invandrare om ni marscherade mot främlingsfientlighet?