måndag 12 november 2007

Personlig integritet - snart ett minne blott?

Ibland vill jag bara skrika, skrika, skrika!

Hur kan USAs politiker så lättvindigt spotta på sin ärorika konstitution?

Den verkliga kärnan i USAs konstitution - en kärna som få andra konstitutioner har - är den inbyggda misstron till den egna regeringen och de säkerhetsåtgärder som i konstitutionen finns inbyggda för att förhindra tyranneri. Nu debatteras ett förslag i USAs kongress som kan frånta invånarna deras rätt till anonymitet.

Donald Kerr "principal deputy director of national intelligence" (har tyvärr ingen bra översättning för den termen), säger i ett uttalande att
Privacy no longer can mean anonymity. Instead, it should mean that government and businesses properly safeguard people's private communications and financial information.

Med andra ord skall rätten till anonymitet och privatliv helt och hållet placeras i händerna på myndigheter och företag. För alla vet ju att dessa alltid går att lita på, inte sant?

Dessutom är det en stor skillnad på företag och myndigheter. Företagen delger jag mina privata uppgifter helt frivilligt. I utbyte mot diverse extra information får jag möjlighet att boka flygbiljetter via nätet, samla poäng på mina resor, osv. Om jag inte vill att de skall få den informationen får jag visserligen inte del av dessa möjligheter, men istället kan de inte heller få tillgång till informationen (iaf inte på lagligt vis).

Men det här förslaget beror information som myndigheterna samlar in trots att du inte vill det. Jag vill definitivt inte att staten skall ha kopior av alla mina telefonsamtal, min e-post trafik, videofilmer av mina vistelser utomhus, mina resvanor, osv. Jag kan förstå att skatteverket behöver information om mina inkomster och utgifter, för beskattningsändamål, att sjukvården de har min medicinska journal, osv, även om det svider att veta om att de kan samköra denna information. Men i utbyte mot denna information får jag ändå någonting tillbaka.

Det enda jag får tillbaka i utbyte mot att få min mejl läst, mina samtal avlyssnade och varenda steg kameraövervakat är att myndigheterna kan slå sig för bröstet och säga att de minsann gör allt de kan för att bekämpa terrorism, medan de i själva verket enbart ägnar sig åt att sakta men säkert bygga upp ett övervaknings- och kontrollsamhälle efter den modell som 1984 målar upp.

USA har redan hunnit en bra bit på vägen mot det samhället; krig utkämpas ständigt, alltid med nya fiender (samtidigt som gamla fiender blir till vänner; glöm inte att både Irak, Iran och Al-Qaida tidigare stötts av USA), med mer och mer övervakning och med en alltmer censurerad press. Även nyspråksövningarna har påbörjats; integritet går från att inbegripa anonymitet till att du visserligen inte får hålla någonting hemligt från staten, men att staten minsann skyddar dig ändå. Patriot har redan tidigare gått från att betyda någon som står upp för sitt lands värderingar till någon som lättvindigt kastar dessa värderingar för vinden i hopp om tillfällig säkerhet. Dubbelplusdåligt.

Återigen blev det en bitsk artikel med spetsen riktad mot USA. Men återigen är det av omtanke. Både om USA och om övriga länder som en gång hållit frihet och demokrati som högsta ideal. För USA har så länge varit frihetens ledstjärna och har så stor påverkan på andra länder, att dit USA går, följer övriga länder. Antingen frivilligt, eller via påtryckningar. Så om detta förslag går igenom kan vi nog inom kort hålla begravningsceremoni för anonymiteten och den personliga integriteten. Vad följer härnäst - mötesfriheten eller yttrandefriheten?

Inga kommentarer:

 
Rösta på Piratpartiet till EU-parlamentet